Det är mycket nu !!
Idag satt jag på ett mycket konstigt seminarium, det vill säga ett där vi skulle behandla de konstverk vi skapat under en tid i kursen. Det som var konstigt var dess upplägg, vi skulle först sammanfatta vårt arbete och sen skulle oponenten sammanfatta igen. För att inte göra för stora sak av det hela, kan jag väl säga att stora delar av de fyra timmar vi hade seminariet bestådd enbart av lovord efter lovord och alla berättade hur bra alla var på att skriva och skapa. Jag kan själv inte göra något undantag för jag var sådan jag också. Men nu när jag funderat på det hela så anser jag att ett seminarium är till för att utvecklas som människa och skribent och då handlar det givetvis om att berömma, men även att våga ge konstruktiv kritik !! För att inte hänga ut någon, kan jag enbart ta mig själv som exempel. Jag vet att det fanns vissa saker jag kunde gjort bättre och jag behöver nog som person höra det. Okey, det kanske smärtar att höra men i längden är det bra för ens karriär.
I morgon är det utbildning för fadderierna i Linköping och det hade jag totalt glömt bort tills i går då jag i panik kom ihåg att det även är handbollsträning. Jag känner personligen att vi hade en riktigt bra träning i måndags med bra intiativ från spelarna och inga hängande miner så därför är det lite surt att lämna över taktpinnen till någon annan. Men åter till ämnet, i morgon är det faddristutbildning och vi ska bli inpräntade allt möjligt inför nollningensperioden av nya studenter, har en anning om att det blir mest regler och direktiv från STUFF.
Något jag märkt i mig själv och min omgivning är den dåliga självkänslan som finns. Jag märker detta i skolan, under handbollsträningar och matcher,och även i ett förhållande. Ibland är det faktiskt lite störande när vissa personer säger att de är så dåliga och kan ingenting när vi andra egentligen vet motsatsen. Det svenska samhället idag består mycket av folk som ska vara så neutrala som möjligt, inget vågar egentligen sticka fram näsan för då tittar omgivningen snett på en. Jag har själv haft en dålig självkänsla men det är något jag arbetat mycket med och jag sätter mig själv på prov dagligen. Jag personligen skulle enklare respektera en person som kanske insåg sina misstag men tar tillvara på sina talanger och framhäver dem på ett bra sätt. Jag är övertygad om att alla vet innerst inne vad de är bra på, men lyft fram det då och var stolt över dig själv !!!!!!!!!!! Nu ska man göra detta på en rimlig nivå, det är en hårfin avvägning mellan skryt och självförtroende...... Det måste du som jag komma ihåg !
Idag tittade jag även på lite gamla bilder från tiden som militär, ibland önskar man att man vore tillbaka i de gamla grönkläderna och bara stod där och tog emot order. Som fjälljägare levde man ständigt under hot och jag blev alltmer van vid att alltid vara stressad och tåla skit som skreks i mitt ansikte. Jag vet att jag överdriver lite nu , men innerst inne tyckte jag nog om det !!! Ibland kan man märka av detta när jag utöver ledarroller i olika sammanhang, jag blir nämligen väldigt irriterad på folk som inte lägger manken till och försöker göra sitt för gruppen. Jag har även en tendens till att styra och ställa och vara väldigt rak ibland. I ett vanligt, miltärfritt, samhälle måste du nog tänka på detta och det har jag haft problem med. Ibland ramlar det ut en "groda" ur munnen och sen i efterhand tänker jag att det där kanske inte var så smart sagt.
Men slutligen kan jag enbart säga att jag är stolt över att leda fadderiet och även stolt över att leda ett handbollslag !
Tack och hej falukorvspastey / Jonathan
